Vi har känt varandra sen vi va typ 4-5 och vi bestämde när vi va små att vi skulle va systrar. Jag kommer ihåg när vi va nere i stugan och plockade hallon, och när dansade bugg här hemma.
När vi gick i fyran-femman så gled vi isär och var inte alls med varandra, hade ingen kontakt. Dock va det inget som hände mellan oss, det bara blev så. Men när du började sjuan så tog tog vi kontakt igen och började träffas. Sen dess har vi hållt ihop som systrar, precis som vi sa när vi va små.
Vi gör typ allt tillsammans och du vet verkligen allt om mig. Du är den första jag ringer om jag har en dålig dag eller om jag bara vill prata. D u ä r f a n t a s t i s k.
Visst, vi tjafsar ibland, men vi kommer alltid tillbaka till varandra och det visar väl ändå på äkta vänskap eller? Ja, det har jag ialla fall lärt mig.